Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda jul i vår by, 2 december 2017

Det är lördag och Lina sitter vid skrivbordet på sitt rum och skriver dagbok. Lina tycker om att skriva dagbok. Hon skriver om hur det var i skolan igår. Det är väldigt spännande att gå i skolan nu tycker Lina. På måndag kommer det börja två nya barn i Lina och Fridas klass. Alexander ska få sitta bredvid Adam i klassrummet och Soraya ska få sitta bredvid Lina.

Imorgon, klockan halv ett, ska Lina och Frida få träffa Alexander och Soraya för första gången. Gullan har bjudit hem Lina och Frida på fika. Lina längtar.

Idag ska Lina och hennes mamma Lena åka och handla julklappar. Familjen har bestämt att de inte ska köpa så mycket julklappar i år. Istället ska de skänka pengar och saker till människor som inte har råd att köpa julklappar till sina barn. De ska ha en julklappslek på julafton och alla i familjen ska köpa tre julklappar som kostar 60 kr tillsammans.

Lina har redan börjat packa gamla leksaker och kläder i papperskassa. Leksaker och kläder som andra barn kommer få i julklapp den här julen. Lina blir glad när hon tänker på att hennes leksaker och kläder kommer göra så många barn glada.







Här finns andra delen av bloggjulkalendern 2016
 
Ellinor Wikman har även skrivit en barnbok
Här kan du köpa hennes bok
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...