Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda jul i vår by, 8 december 2016

Det är torsdag morgon. Lina hör att Linus pratar med Fredrik och Felix vid busshållplatsen. De planerar att gå till Nisse i Svängen igen på kvällen. Lina får ont i magen. Hon tycker inte om att hennes bror och Fridas bröder bråkar med Nisse.
- Hans ruckel borde fräschas upp lite. Har ni ingen färg hemma? frågar Linus och skrattar.


Lina skulle vilja hindra killarna från att måla på Nisses hus, men hon vet inte hur. Frida kommer också till busshållplatsen och under resan till skolan sitter de tysta. Lina vill berätta för Frida om vad killarna har planerat.
När barnen kliver ur bussen vid skolan, så berättar Lina för Frida vad hon hört. Frida kommer på en bra idé. Lina och Frida ska smyga på sina bröder på kvällen, men den här gången ska de skrämma dem, så att de blir rädda och springer därifrån.
- Jag har också något att berätta, säger Frida, men hon ser inte så glad ut tänker Lina.
- Berätta, säger Lina.
- Mamma ska äta middag hos Benny imorgon kväll. Ska vi smyga på dem? undrar Frida och nu ler hon.


Innan de åker med bussen hem efter skolan bestämmer de att Frida ska skicka ett sms till Lina på kvällen, när hon ser att Fredrik och Felix går i väg till Nisses hus. Lina och Fridas plan är att gå efter dem och knäcka stora grenar i skogen, så att det låter som om det kommer en stor älg. Lina hoppas att det kommer att fungera.
Skoldagen är slut och alla barnen lämnas av vid Tomtebacken. Lina och Frida går sist ur bussen och då säger Benny:
- Busskurstävlingen börjar ju på söndag, så jag undrar om ni vill åka på en busstur och se på busskurerna på måndag morgon. Jag kan komma och hämta er klockan kvart i åtta.
- Ja, det vill jag, säger Frida och tittar på Lina.
- Ja, jag vill också följa med, säger Lina.


När Lina har ätit middag med sina föräldrar och sin storebror, så tänder hon datumljuset med en tändsticka och sätter sig vid sitt skrivbord för att skriva dagbok. Hon lägger mobiltelefonen bredvid dagboken, så att hon ska se Fridas sms. Lina ser att datumljuset behöver vara tänt länge för att brinna ner till siffran åtta. Innan Lina hinner skriva något i dagboken så piper det till i telefonen. Frida skriver att killarna har bruk med blå färg, som de tagit i garaget och att de går nu. Lina blåser ut datumljuset och smyger ut i hallen och hör att Linus stänger ytterdörren och går ut. Hon skyndar sig att sätta på sig ytterkläder och skor. Lina är lite nervös, men hon tycker ändå att de ska bli kul att skrämma Fredrik, Felix och Linus.
- Jag tog med mig grenar som låter mycket, säger Frida när de möts utanför Linas hus.
- Bra, säger Lina. Nu måste vi skynda oss.


Den här gången sitter både Linus, Fredrik och Felix på huk vid Nisses ytterdörr. Felix har svårt att få upp locket på målarburken. När han får upp locket så doppar Fredrik en pensel i burken och precis när han sätter penseln mot Nisses ytterdörr, så börjar Lina och Frida bryta grenar, så att det knakar.
- Hörde ni, väser Felix. 

Lina och Frida fortsätter att bryta sönder grenarna och då kastar Fredrik penseln på trappan. Felix ställer ner burken med färg också springer alla tre allt de kan ifrån Nisses hus.
Lina och Frida är glada när de går hem.
- Glöm inte att vi ska ut på äventyr imorgon med, säger Frida.
- Vad händer imorgon, säger Lina.
- Har du glömt att Benny ska bjuda mamma på middag, säger Frida och fnittrar.


När Lina kommer hem är hon trött, men hon vill ändå skriva i sin dagbok. Hon orkar bara skriva några få ord.

                      Kära dagbok!

                      Det har varit en spännande kväll.

                      Jag är glad att allt gick bra.

                      Kram Lina

Hon vågar inte skriva mer för hon är rädd att Linus kommer läsa hennes dagbok. Ibland kan syskon vara nyfikna. Innan hon somnar ber hon till Gud att inte Nisse ska bli ledsen när han ser sin dörr imorgon.

Målad av Elin, årskurs 2, Göteborg


Vad tror du att Nisse kommer säga när han ska gå sin morgonpromenad i morgon och ser vad som hänt med hans dörr?

Vi ses imorgon!



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Allting har en början

Det var på den här bloggen allt började. I januari 2015 startade jag en skrivutmaning. Det var tack vare Skrivpuff. En blogg startade av Ann Ljungberg som bjöd på skrivutmaningar varje dag. Det kunde vara en ord eller en bild att skriva utifrån. Jag bestämde mig för att skriva varje dag så länge jag kände att det var roligt. Det blev 111 texter på 111 dagar och mitt under denna skrivutmaning dog min mormor. Det var en oväntad händelse i livet. Hon skulle fylla 80 år 2015, men ingen visste att hennes hjärta snart inte skulle orka mer. Hon stod mig väldigt nära och jag trodde att jag skulle sluta delta i Skrivpuff, men jag fortsatte för min skull, men också för mormors skull. Min dröm var alltid att min mormor skulle få träffa mitt barn, hennes barnbarnsbarn. Nova föddes 3,5 år efter att mormor lämnat jordelivet. Men hon var med när jag och min man gifte oss och det är jag så otroligt tacksam för. Av de 111 texterna valde jag ut ett tjugotal och skapade en bok till minne av min mormor In

För dig som aldrig läst en bok

Jag är författare till sex böcker som alla är kortromaner på mellan 100-115 sidor. Tre av böckerna publicerades under 2020 via bod.se: Barnlängtan  112 sidor (februari) en självbiografi Mitt liv med endometrios  100 sidor (februari) tjugo kvinnors livsberättelser Caisas resa hem  114 sidor (maj) feelgood-roman, trilogi Dessa tre böcker kan du läsa mer om genom att klicka på bokens titel. Om du inte har råd att köpa mina böcker, så gå till ditt bibliotek och be dem köpa in dem. Då kan du låna mina böcker istället. Jag har skrivit tre böcker som ännu inte publicerade, men kommer publiceras 2020 eller 2021 via bod.se: Caisas resa genom krisen Caisas resa till kärleken Slussvaktarinnan i Töcksfors Jag har flera personer i min omgivning som berättat för mig att de aldrig läst en bok från pärm till pärm. Det är för er jag skriver mina böcker. Under perioder i mitt liv har jag varit så stressad att jag varken kunnat läsa böcker eller lyssna på böcker. Det är för e